Så kan I förbifarten användas i en mening
- Han gav sig inte tid att stanna, men i förbifarten grep han parveln vid halslinningen och tog honom med sig.
- Mötte fröken Mertens på min morgonritt och växlade några muntra ord med henne i förbifarten.
- Hviskar i förbifarten åt Ann ’ Sophie : )
- Detta nämns nu bara i förbifarten, men skulle kunnat ges ytterligare utrymme.
- Jag skuttade i förbifarten in till Sundin, men han stog midt upp uti en tunna sill och hvarken hörde eller såg.
- Kornetten gjorde sig ett ärende att gå över golvet och viskade i förbifarten till henne : Sjung icke !
- De mötas på bron under tungsint tystnad, en och annan säger halvhögt som hastigast några ord i förbifarten.
- Det innebär att bygget av förbifarten nu kan börja.
- Jakobsson stack ett nytt och präktigt rep i fickan i förbifarten, och en brännvinsflaska låg i fickan för säkerhets skull.
- Jag återvände till mina förvånade kamrater, i förbifarten hälsande pappa Eikmeier med en djup bugning.
- Ja, han kom från en middag och tittade upp i förbifarten.
- När de sprungo tillbaka till högen för att hamta mera, smällde de våta kläderna i förbifarten till deras heta kinder.
- Han strök i förbifarten vädjande över sin dotters aYlar, som hade han velat be om ett mer än vanligt ömt " God natt, sov gott ! "
- Ungherrarna i yttre kontoret fångade dem i förbifarten.
- ( i förbifarten ).
- Inte kan en tro att hon kastar sig på korna i förbifarten ?
- Då tog han liksom i förbifarten hennes hand och tryckte den ; men det skedde med bortvänt ansikte.
- Han behövde alltså inte själv slå sig ner på de där väntestenarna och gav bara en blick i förbifarten åt dem, som hade tagit plats där.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
